minsorgmittlivminframtid

HELG IGEN.. Känns som allt går så himla fort.. Redan April.. Tiden bara rusar förbi och man hinner inte med
Enda positiva är att det äntligen är vår. Eller någorlunda våraktigt iaf. Börjar komma upp lite krokusar och annat i rabatterna och det är väl ett vårtecken om inget är det =)
Plus att tranorna samlas vid Hornborga sjön. Då vet man att det är vår!

IGÅR var jag in till Vara en sväng och träffade Sofia(brorsans tjej) Det var trevligt att umgås lite på tu man hand och lära känna varann utan att brorsan var med
Vi satt hemma hos henne och tjöta lite skit, sen gick vi till Hansons och åt lite mat
Tröttnade sen på att vara ensamma i Vara så brorsan och Dennis kom och körde oss till Vedum. Fullpackade med väskor och 2 katter. Så nu har vi 3 katter här. Harry är inte direkt övertjust men det funkar bra. Inga direkta slagsmål och det är ju tur det

EFTER vi kommit till Vedum så satt vi ett gäng och drack lite cider/öl och snackade mera skit, Grannpojken var med, men han skulle hem och hämta mer öl och det var det sista vi såg av han
Han däckade väl vid skolan i vanlig ordning haha

IDAG händer inte alltför mycket däremot. Brorsan ska iväg på fest, men Sofia ska inte med så hon ska stanna kvar hos mig.
Men jag måste plugga så blir inget trevligt sällskap. Men får väl plugga en stund och sedan umgås och vara lite social oxå

IGÅR KVÄLL ringde Annica, Puttes syster. Det var länge sen jag pratade med henne. Dom bor ju i Norrlnad så har bara träffat dom 2 gånger förutom Puttes begravning.
Vi pratade en massa om Putte och gamla minnen.
Vi pratade en massa om framtiden och den situationen att jag en dag kommer träffa en ny(även om det inte alls är sktuellt i dag) och hon sa att det var viktigt för mig att gå vidare och en dag bli lycklig igen. Och att dom inte skulle ta illa upp den dagen
Det känns skönt att veta att dom står vid min sida och stöttar mig, ävben om jag alltid kommer se dom som min familj tack vare att det slutade som det gjorde med Putte. Dom kommer alltid vara en del av min familj
Vi bestämde att vi måste ses någon gång så fort det finns tillfälle. Är ju en bra bit och åka till Norrland men det får bli någon gång när ekonomin tillåter det
Men samtidigt så kan man alltid träffas i Uppsala, då Annicas kille har familj där. Så då kan man slå 2 flugor i en smäll och mötas på halva vägen
Kan man ju passa på o besöka graven ihop oxå.

SAKNAR DIG älskling! Ord kan inte beskriva hur mycket..
Det är så många som saknar dig.. Hoppas du ser det från var du nu är..
Sitter du på ett moln och tittar ner på oss? Hoppas det..
En stor bit av våra hjärtan är borta för alltid

ÄLSKAD - SAKNAD

ÄLSKAR DIG!

ANITA PATRIK