Hej älskling!

Ja du.. jag antar du vet vad som skett.. Men konstigt nog så mår jag bra. Inga direkta skuldkänslor. Trodde det skulle kännas för jävligt.. Men det gör det inte..

Är du arg på mig?
jag hoppas inte det
Hoppas du är glad för min skull och att du kan glädjas över att jag kan fokusera framåt
Eller glad och glad är väl fel ordval..
Men jag hoppas du förstår att det helt enkelt var dags..

Men det innebär inte att jag slutat älska dig!
Och inte heller att jag inte saknar dig längre
För det gör jag. Varje dag. Varje natt
Kommer alltid göra.

Älskling..
Jag önskar så att du var här..
Men du är inte här..
Och livet måste ändå fortsätta..

Oavsett vad som händer framöver och i framtiden så tror jag att du tycker det är ok
Jag bad om ett tecken så skulle jag avstå
Men inget tecken kom.

Älskar dig för evigt
Det kan aldrig något ändra på

Puss älskling

JAG HAR länge haft funderingar på att göra en tatuering som ett minne efter Putte.
Vill inte ha nått stort direkt, men vill ha en liten enkel sak.
Har velat fram och tillbaka hur jag vill ha den.
Första tanken var hans namn på handleden, men handleden kanske är fel ställe?
Jag vill ha den på en plats där den inte väcker för stor uppmärksamhet. Vill ju inte att framtida kille ska ta illa upp av att se någon annans namn.

TROR mig iaf ha hittat en tatuering som jag kan tänka mig



Lagom stor och den säger ändå det jag vill ha sagt med tatueringen.
Frågan är bara var jag ska ha den

Nån som har några tips??

DET HAR gått 5 månader sen Putte dog och tänkte kolla hur mycket framsteg jag gjort sen okt.

• sover ensam
• tillbaka i skolan
• inte beroende av några tabletter. Har sömntabletter men behöver inte ta dom regelbundet(peppar, peppar)
• inga lugnande tabletter eller annat för att klara av dagarna
• terapisamtal med Emanuel

TJA,en hel saker har helt klart blivit bättre.
Glad att jag mår såpass bra att jag klarar av att sova ensam igen. Och att tillbringa dagar och kvällar ensamma i lägnheten igen.
Det för mig är personligen ett stort framsteg

MEN det finns en del kvar. Men allt har väl sin tid. Det viktigaste tror jag är att låta sorgen få ta den tid den behöver.
Många kommer med sina råd och frågor, men jag bryr mig inte om vad andra säger.
Det är bara jag som vet hur jag mår, det kan ingen annan avgöra åt mig.
Det enda som är viktigt är att det hela tiden går framåt. Även om det är babysteg nu i början så går det ändå framåt.
Allt har sin tid och just nu så funkar min vardag bra. Min prioritet är plugget och det är det som jag fokuserar på.
Vad som händer i höst, eller nästa år är det ingen som vet. Den som lever får se helt enkelt.

Men jag måste erkänna att för första gången på evigheter så ser jag fram emot framtiden och det som kommer hända i mitt liv med förväntan

IDAG HADE jag matteprov.
Fan vad jag hatar matte!
Jag förstår verkligen inte.. Är jag verkligen så dum i huvudet? Svaret på den frågan är JA!

Vet i fasen hur jag ska klara av matte kursen. Strävar "bara" efter ett G, men det är långt bort.
Skönt iaf att jag är inställd på att det skulle gå åt skogen, så känner mig inte besviken
Undrar om man kan få läsa halva kursen nu och läsa lite saktare med extra hjälp, och läsa andra halvan till hösten..
Behöver inte vara klar med betyget förrän till okt så det är ju ett alternativ.
Får diskutera den möjligheten med Lennart på torsdag

Problemet är ju bara att man måste ha minst G i matte, annars får man inget slutbetyg.
Jippie..
Gillar inte den personen som kom på att man måste ha med matte i sitt betyg.
Ok, om man ska bli mattelärare men för oss andra hade det väl inte behövt vara så.

Tur att man bara ska läsa matte A. Hade planer på att läsa matte B till hösten, men det har jag insett att det blir det definitivt inte

Man kan ju tycka att A kurs ska vara lätt, men det tycker jag definitivt inte vad gäller matte
Jaja, får ta tjuren vid hornen på Torsdag och komma fram till en lösning helt enkelt.
Oavsett vad jag tycker så måste jag läsa kursen och få G.
Tyvärr..
Men skam den som ger sig. Jag får bita ihop och be om mer hjälp och jobba hårdare med matten helt enkelt.

JAG ÄR rädd för att glömma dig älskling..
Kommer inte längre ihåg hur din röst lät. Eller hur ditt skratt var..
Kan se dig framför mig och minns tillbaka saker som du skrattat åt, men själva skrattet har jag glömt..

Jag vill inte glömma!
Jag vägrar att glömma dig!
Vissa saker kanske är lättare att glömma än andra. Tiden går och minnen kan blekna, det är väl bara normalt antar jag

Men jag minns det som är det viktigt.
Jag minns saker vi gjort. Saker vi pratade om.
Jag minns ditt ansikte. Ditt leende.
Minns hur skönt det var att få kramar
Du finns så starkt i mitt minne
Du finns i mina drömmar
och det viktigaste av allt, du finns för alltid i mitt hjärta

Så visst, en del saker kommer jag förmodligen att glömma
Men mycket kommer jag aldrig någonsin att glömma

Så länge jag lever och det finns människor som kan prata om dig, skratta åt tokiga saker som hänt med dig så lever du för alltid kvar

Lovar älskling. jag kommer ALDRIG glömma dig.

HAR DEN veckan börjat göra några små framsteg i min sorgeprocess efter Putte
Men har fortfarande en lång väg kvar att gå, men ett steg i taget helt enkelt

Jag har kommit till den punkten att jag känner jag kan sova själv
Inte i sängen dock. Det vägrar jag. För många minnen så soffan duger fint
Frågan är bara vad jag ska göra med sängen..
Många har erbjudit sig att köpa den, men vill inte bli av med den
Det gör ingenting att se den stå i rummet, det har jag inga problem med alls, men har mkt svårt att se mig själv sova där i nånsin igen

Det andra "stora" jag gjort är att jag röjt lite bland papper, kort och annat som hade samband med Putte.
Allt jag hade sparat av sentimentala skäl hamnade i papperspåsar direkt efter hans död och har fram tills nu stått orört i förrådet.
Men visste att mkt av det som finns där egentligen bara är skräp och inget jag alls har nytta av egentligen.
Så lite av allt detta som blivit sparat slängdes idag.
Kändes inte alls så jobbigt som jag trodde. Bara skönt.
Har inte tagit allt, finns en del kvar men orkade inte med allt idag.
Behöver ju inte ta allt idag heller. Det är ju ingen brådska som tur är. Det är upp till mig själv och hur jag mår och hur jag känner det

ÄLSKLING,jag saknar dig!!

Hur ska jag orka?
Försöker vara stark, men det är så tungt..
Tänker på dig hela tiden..
Drömmer om dig..
SAKNAR DIG!

Klarar mig inte utan dig
Behöver dig så fruktansvärt jävla mycket!!

Älskling..
du mitt allt i livet
o nu är jag ensam kvar..

Smärtan och saknaden är tyngre än ord kan beskriva
Vill ha dig här..

Älskar dig!

I NATT var första gången på 5 månader som jag sovit helt själv.
Brukar i vanliga fall sova antingen i mammas lägenhet eller i brorsans, men igår ville jag pröva på att sova ensam.
Jag måste ju göra det i vilket fall så småningom
Och det gick faktiskt bra
Var lite nervös och det kändes lite skumt till och börja med. Men somnade gjorde jag. Och sov bra
Har fortfarande sömntabletter i fall jag skulle behöva. Kan vara bra att ha i nödfall

SKA SOVA ensam fram till onsdag.
Hoppas att det går lika bra som i natt
Men vägrar att sova i min säng. Alldeles för många minnen, så sover i soffan

Det går sakta men säkert framåt.
Ett steg i taget

OCH VAD gör jag för kul?
Jo, jag pluggar. Haha..
Känns som alla andra är ute och festar och har kul.
Vem har ett liv typ?

Nåja, inte direkt på humör för att festa. och har inte heller råd.
Och plugga måste jag, vare sig jag vill eller inte
På måndag ska vi prata om cirkulationen. Så nu skrivs det om hjärtat och blodet.
Tänkte först vänta tills imorgon men känner jag mig rätt så är det säkrast att börja lite smått redan ikväll

Varit en riktig fin lördag trots snön som kom.
Solen har lyst och det har varit riktigt behagligt ute.
Gled runt i solglasögon för första gången iår.
Passat på att röja lite hemma. Varit på tippen och slängt lite saker. Lämnat kläder och annat onödigt till insamling som kanske kan falla nån annan i smaken

Tagit en paus i pluggandet. Ska äta lite chips och glo lite på tv innan jag fortsätter
Imorgon är en ny dag, fylld av nya möjligheter.

Ha en trevlig lördag allihop

MINA föräldrar har varit skilda ett x antal år( 1 kanske. eller 2) efter närmare 40 års äktenskap. Mamma bor numera granne med mig och min bror.
Vägg i vägg närmare bestämt.
Jag och min bror delar på en 2a. Mamma bor ensam i en 2a. Men vi springer fram och tillbaka mellan varandras lägenheter mer eller mindre hela tiden
Tro mig, det är ingen höjdare att ha i stort sett hela familjen samlad under samma tak hela tiden

Nåväl. Efter mina föräldrars skilsmässa så bor pappa ensam i farmor och farfars hus. Men vi har hyfsad bra kontakt så han är ändå här ett par dagar i veckan.
Och i dag är en sådan dag. Och han ska även sova över. Jippie

Min pappa är inte som alla andras pappor.
svär, gapar och skriker. Oftast på dåligt humör
Säger vad han tycker till folk
Synd o säga att han är omtyckt

Ikväll hann han inte mer än in innan man fick höra att han väntar på att bli morfar
yeah right..
Min pojkvän dog för 5 månader sen, men självklart så planerar jag att ragga upp nån och bli gravid redan nu
Skulle inte tro det!

Finkänslighet och förståelse,vad är det?
Men det är min far i ett nötskal det

ÄNTLIGEN så känns det som att vädret vänder. Inte snöat på ett par dagar och solen skiner. Visst, det är fortfarande kallt ute men ändå.
Att humöret kan förändras så av lite sol.
Man blir glad, piggare. Ljust när man vaknar och ljust längre på kvällen.
På tiden att det blir sol och fint efter en lång höst och vinter. Det har varit en lång och jobbig period och nu längtar man till våren.
Men frågan är väl om man jublar lite för tidigt.. Man vet ju aldrig med vädret. Imorgon kanske man vaknar upp med värsta snöstormen ute.
Nej, nu ska vi vara positiva!
Nu är det vår. Så det så!

MITTEN av Mars redan och det är inte så jätte mycket kvar i skolan. Räknar med att det bara kommer vara fram till April som jag kommer behöva pendla både till Lidköping och Vara.
Många av de kurser som jag läser i Lidköping är snart slut. Nån enstaka lektion kvar och sen bara en massa inlämningsuppgifter.
Fort det gått..
Sen är jag ett steg närmare att kunna söka till högskolan och förhoppningsvis börja 2012.


NU NÄR våren kommer så är det dags att ta tag i mitt liv känner jag.
Skolan är snart uppnått(lite försenat men bättre sent än aldrig)
Jag har oxå beslutat mig för att ta tag i min ekonomi och mina skulder.
Tyvärr så dras man av lite onödigt skit, och det ska bort en gång för alla nu under sommaren och hösten. Kommer ta ett tag innan jag är helt skuldfri dock, men man måste ju börja i nån ända.
Har ju dock en person att tacka för det. Du vet vem du är. TACK! hoppas du är jävligt stolt över dig själv.

SENT igår så inträffade en trafikolycka någonstans utanför Borås, tror jag och tyvärr så slutade det med att minst 4 unga tjejer miste sina liv
Tar så illa vid mig när det händer såna här saker nu efter att ha genomgått det själv
Ständigt så påminns man om hur skört livet är och hur snabbt det faktiskt kan gå
Vet inte vilka tjejerna är eller hur gamla dom är, men lider så med deras familjer och vänner..
Vet exakt hur dom känner just nu och ingen borde behöva gå igenom nått sånt här

VI TROR att vi har allt under kontroll. Att vi kan styra och ställa precis som vi vill, men sanningen är den att vi har inte ett skit att säga till om.
Ingen vet vad som ska hända från dag till dag. bara för att man vaknar upp på morgonen så betyder inte det att vi finns här när kvällen kommer
Livet är så ömtåligt.

MAN SKA inte dö när man är ung! Man ska leva och bli gammal, vara omgiven av barn och barnbarn. Och på sin ålders höst ska man kunna säga att jag har gjort så gott jag kunnat med mitt liv och är nöjd med det man har åstadkommit
Men livet är så orättvist!
Några får bli 100 år och vara hur pigga och friska som helst. Andra får inte ens uppleva sin 50 års dag
Livet är SÅ orättvist

IKVÄLL SÅ tänder jag några ljus.
Jag tänder för dig älskling
Jag tänder för Håkan
Jag tänder för er tjejer som rycktes bort i natt
Jag tänder ett ljus för att minnas
Jag tänder ett ljus för att hedra er

FREDAG IGEN och jag är långledig. Inte en lektion förrän onsdag morgon. Gött =)
Men även om jag inte har lektioner, så har jag ändå fullt upp med uppgifter som ska in och måste även orka med att läsa inför ett prov på torsdag.
Ska ha prov i Naturkunskap, handlar om energi. Inte min grej och inte så intresserad av det men det ska ju ändå göras =)

PRÄSTEN EMANUEL var här i morse. Alltid lika trevligt.
Det är skönt att få prata av sig med honom.
Blir inte så ofta, typ en gång i månaden men det känns alltid lika bra
Idag var det extra skönt att prata av sig lite, då en man som jag studerade med i Vara hastigt o lustigt har dött.
Han var inte gammal, 49 tror jag. Han hade varit i skolan både måndag och tisdag och sen på onsdag så dog han.
Ingen vet egentligen vad som hänt, utan det verkar ha gått väldigt fort.
Fick reda på det igår eftermiddag och det kändes riktigt jobbigt.
Jag kände inte han direkt, men fick flashback tillbaka till Putte.
Så kom en och annan tår..

DET BÄSTA med att ha en präst att prata med är att han vet mycket som inte vi vanliga människor vet.
Som begravningar, kremering och sådant som hör prästyrket till
Trots att det gått snart 5 månader så känns det inte helt avslutat förrän han är nere i jorden och man har en plats att gå till
Hoppas bara att nån av oss anhöriga kommer vara med den dagen han ska ner till sin sita vila
Har inte pratat med exfrun om det, så vet inte om dom tänker åka upp eller inte
Sonen kanske inte vill eller orkar.
Jag skulle däremot gärna vilja närvara
Men det är inte dags för det än.
Tydligen så begravs inte personer som kremerats och som ska ner i minneslund och liknande förrän till våren när vädret är bättre, och all snö och is och liknande är borta.
Så det lär ju dröja minst en månad till.
Men hoppas att nån av oss anhöriga tänker närvara.
Även om inte sonen vill så hoppas jag iaf att jag får möjlighet och förfrågan att närvara.
Eftersom det är min pojkvän så vill man ju vara med hela vägen ut, och det skulle kännas fel om det bara var en präst eller vem det nu är som sköter sånt

Får ta tag i det där snart och ringa dom och höra hur dom tänkt helt enkelt.


Kram på er alla <3

IDAG VAR ingen vanlig tisdag. Nej, det var fettisdagen och internationella kvinnodagen.
Vet inte riktigt vad internationella kvinnodagen innebär, men antar att det är för att hedra och lyfta fram kvinnor över hela jorden.
Tänk att det finns 2 dagar som rör kvinnor. Mors dag och internationella kvinnodagen.
Hur många dagar finns det som rör männen? Bara fars dag vad jag vet.
HA! 1- 0 till kvinnor! =)
Finns ju fruntimmersveckan oxå kom jag på..
Hehe.
Skönt att vi kan få dominera nånstans

UNDRAR HUR många semlor folk satt i sig idag?
Usch, mår illa bara jag tänker på det.
Är inte mycket för bakelser.
Och definitivt inte bakelser med grädde..
BLÄ!!
Så när jag tänker efter har jag inte firat varken internationella kvinnodagen eller semledagen..

MIN DAG har jag istället spenderat precis som vanligt.
10 min engelska och efter det en kurs som heter Människan socialt och kulturellt.
SKA HA! vg i båda dessa kurser, annars kommer jag bli grymt besviken på mig själv



Himla intressant kurs faktiskt.
Idag pratade vi om kommunikation. Hur kommunicerar vi? Är det skillnad på svenskars sätt att kommunicera jämfört med andra länders sätt?
Är det skillnad på hur män och kvinnor kommunicerar?

Skrämmande hur allting sker automatiskt utan att vi tänker på det.
Hur vi är, hur vi beter oss och hur vi är mot andra är så självklart för oss att vi överhuvudtaget aldrig reflekterar över det.
Men när man tar tag i det, diskuterar och jämför så är det faktiskt spännande och man får sig en tankeställare

IDAG HAR det varit riktigt vårväder ute. Ok, det blåste kallt men solen sken och på bussen hem så hade solglasögon varit en bra ide
Men imorgon ska det tydligen komma mer snö.
Alltså seriöst?! Räcker det inte med skiten som varit?
Känns som den här vintern aldrig kommer ta slut

NÅJA,nu ska jag försöka få lite gjort innan klockan blir alldeles för mycket.
Ska i väg 7.15 imorgon så blir tidigt i säng för min del

Hoppas alla får en fortsatt trevlig kväll!

Kram på er alla <3

INATT VAR en jobbig natt..

Saknade dig nått så djävulskt mycket!

Vet inte varför egentligen. Kanske berodde det på att jag tittade på 1 unge i minuten. Hoppades och längtade att vi en dag skulle hamna där, och att se paren som var där gjorde mig ledsen. Vi som gjort så mycket ihop, både postiva och negativa saker, det var liksom bara ett barn som saknades..

Eller kanske berodde det på pratstunden med Tommy..

Han verkar sakna dig nästan lika mycket som jag gör

Ville själv dö inatt.. Grät en skvätt när ljuset var släckt och jag var ensam. Bad dig att hjälpa mig genom det här. Och jag tror faktiskt att du fanns där. Jag märkte din närvaro, och jag blev liksom varm och lugn i kroppen. Kunde känna att jag inte var ensam

Jag är ganska övertygad om att du är hos mig. Och ibland så tror jag att du ger ljud ifrån dig så jag ska veta att du finns där. Det är framförallt när jag mår som sämst och verkligen ber dig om att du måste finnas här.
Det finns säkert 1000 vettiga svar till alla mystiska ljud jag hör, men det skiter jag i. Så länge jag inte får nån annan förklaring så är det Putte.

DET ÄR så jobbigt att må såhär.

Jag vill må bra! Jag vill vakna upp en morgon och känna att jag kan vara glad över att jag fortfarande lever.

Vill kunna tänka på dig med glädje och stolthet utan att få tårar i ögonen. Utan smärtan i mitt hjärta

SAKNAR DIG ÄLSKLING..

MIN KATT måste vara världens kräsnaste katt.
Det duger inte med vilken kattmat som helst inte.






Detta är det enda som duger.
En sån påse räcker knappt till 2 gånger.


MEN HAN må vara kräsen, men visst är han söt?!







Kram på er alla <3

PRATADE MED Puttes systerdotter My på facebook förut.
Putte var från Norrland och där bor fortfarande hans mamma och syskon kvar.
Har bara träffat dom 2 gånger så kan ju inte direkt påstå jag känner dom
Min konversation med My(hon är typ 8 tror jag) var följande

Jag: kommer du ihåg mig?
My:Nej, men mamma har sagt att det är du som var ihop med Putte
Jag; Ja, vi var ju uppe hos er en jul
My: Ja, du är ju den där korta tjejen!

Hon kommer inte ihåg mig eller vad jag heter.
Men att jag är kort, DET kommer hon ihåg!

FÅR VÄL bli mitt nya smeknamn, "Den där korta tjejen"

Kram på er alla <3

Jag och min älskling
Livet var så mkt enklare då
<3

IDAG FICK mamma en ny bohylla. Eller ny och ny.. Bättre begnagnad rättare sagt.
En tjej som vi känner ska flytta ihop med sin kille, och då behövdes inte hyllan.
Mamma har länge pratat om att hon ska skaffa en men det har aldrig blivit, så det var ju snällt att få den gratis

Så nu plockas det. Kort som legat dolda i skåp och garderober under en längre period plockas plötsligt fram ur gömmorna.
Försöker övertyga henne om att alla kort på mig inte behöver stå längst fram, men mammor är ju mammor..
Jag hatar att vara med på kort. Alltid gjort och kommer alltid göra.
Spelar ingen roll om det är skolkort eller annat.
Jag trivs bäst bakom kameran, inte framför
Men måste erkänna att det blev lite hemtrevligt nu med hyllan. Fullt med kort, prydnadssaker och annat.
Får tända belysningen som finns i den  ikväll så blir det säkert superfint

UNDRAR VAD som hänt med vädret.
Solen skiner och en klarblå himmel
Nu börjar man inse att våren verkligen är på väg
Men skulle inte skada med lite bättre temperatur och ingen blåst så skulle det vara ännu bättre

Kram på er alla <3

FREDAG IGEN och redan Mars. Oj, vad fort det går!
Vågar man hoppas på att sista snön har varit nu?
Det är barmark och man ser marken, men hur länge då?
Det är ju "bara" Mars än. Mycket kan hända
Tycker det räcker med skiten nu. Hatar snö och kyla. Den här vintern och även hösten har känts så ovinnerligt lång!
Med dödsfall, begravning och all jävla snö
Nu vill jag ha vår, värme och sol!!

VECKAN SOM gått har varit bra.
Massa åkande fram och tillbaka i vanlig ordning och följer min studieplanering relativt bra.
Duktiga jag =)

Idag är jag ledig.
Är det för det mesta på fredagar och det är alltid skönt att kunna varva ner efter veckan.
Även om jag inte är hel ledig. Har ju massa uppgifter och annat att läsa så jag har och göra iaf

IDAG VAR jag en sväng till Vara för att prata med studievägledaren på skolan.
Dom ville kolla upp lite hur det gick för mig, vilka kurser jag läser och så vidare.
Lite onödigt tycker jag, för dom har ju ändå mina ansökningar så det borde dom ju veta. men men..
Alltid trevligt att komma ut en sväng iaf
Passade även på att prata med en som heter Margareta. Jag var hos henne i samband med Puttes död och har inte träffat henne sen dess.
Så klart man tog chansen och sitta och prata lite skit om ditt och datt

MINA STUIDER går bra.
Läser ju ganska mycket, men tycker det är skönt för då har jag annat att tänka på och annat att göra istället för att tycka synd om mig själv
Dock finns det naturligtvis lite problem.
Jag behöver läsa matte B och svenska B.
Vill bli klar så fort som möjligt, för jag vill ha allt klart till okt då det är dags att söka till högskola inför vårterminen 2012.
Hm, vet inte riktigt hur det ska lösas.. Undrar om man kan läsa nått under sommaren?
Matte B är ju bara 50 poäng så borde ju kunna gå snabbt, men jag är ju inget mattegeni direkt..


SOM SAGT jag läser en hel del kurser och dessa är dom jag läser:

• Psykologi
• Engelska C
• Matte A
• Naturkunskap A
• Samhällskunskap A
• Rehabilitering/Habilitering
• Medicinsk grundkurs
• Etik och livsfrågor
• Människan kulturellt och socialt

Oj, jäklar det blev en del!
Men psykologin och engelskan är klara i början av april.
Så det är faktiskt inte så farligt.
Allt går bara man ger sig fan på det!

Gäller att se långsiktigt. Hårt jobb och slit nu, men om 4-5 år så har det förhoppningsvis varit värt det

Kram på er alla <3

DÖDEN.
Det enda vi med säkerhet vet ska hända oss alla.
Alla ska vi en gång dö. Vare sig vi vill eller inte.
Är du rädd för att dö?

Jag brukade vara det. Jag vill inte dö.
Döden är för mig skrämmande.
Skrämmande för att det kan hända när som helst.
Skrämmande för jag har inget att säga till om.
Skrämmande för att jag inte har en aning om hur jag ska dö
Skrämmande för att jag inte vet vad som händer efter jag dött.
Finns det en himmel? Finns helvetet?
Eller upphör vi bara att existera och bara försvinner?

Jag är inte rädd för döden längre.
Eller rättare sagt, jag är inte rädd för att dö
Jag såg Putte efter att han dött.
Såg hur lugn, avslappnad och rofylld han såg ut.
Hur tydligt man kunde se att han verkligen var död. Kroppen som låg där var bara tom. Ett skal
Den Putte som jag kände, älskade och tyckte om var sedan länge borta
Frågan är bara var han är nu
Kroppen är borta, men hans själ, det som var Putte. Var tog det vägen?

Efter att ha upplevt döden så nära, så har jag ändrat min inställning till döden.
Jag har sett hur människor anstränger sig för att göra sitt yttersta för att tillmötesgå alla anhörigas önskningar.
Hur de anstränger sig för att en för deras del total främling, ska få en fin och värdig begravning. Att det blir ett så fint och bra avslut som möjligt för oss anhöriga
Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta, att den dag då mitt hjärta slutar slå så kommer Du möta mig.
Detta är självklart inte nått jag vet. Ingen vet vad som händer. men jag utgår från att det är så. Det MÅSTE vara så


Nej, jag är inte längre rädd för döden. Jag har accepterat att det är så. Jag ska dö, och jag kan inte göra nått för att stoppa det.
Vissa dagar så önskar jag att jag kunde dö här och nu.
Men för varje dag jag fortfarande finns här, så är det en dag närmare den dag vi ses igen

Det som jag är rädd för, är vad som händer med mig efter min död. Det som är jag.
Kommer min död vara plågsam?
Kommer jag leva tills jag är 90 eller kommer jag dö innan jag fyllt 50?

Döden är inte längre mörk och skrämmande för mig.
Det är bara slutet på min tid här
Jag vet att min kropp, mitt skal, kommer att tas om hand på bästa sätt.
Jag vet att mina nära och kära kommer göra allt för att deras sista farväl av mig kommer bli så bra som möjligt

Jag kommer att dö en dag. Och det är helt ok för mig.
När den dagen kommer, så minns mig och prata om mig.
Så länge ni kommer ihåg mig så finns jag alltid kvar
Besök min grav. Plantera blommor och gråt.
Men kom ihåg, jag är inte där.
Jag finns i era hjärtan och era minnen.

Det enda jag begär den dagen mitt hjärta slutar slå, är att Du kommer finnas vid min sida.
Att du ler som bara du kan och räcker ut din hand och tar emot mig
Sen är vi för alltid tillsammans igen

Det är min syn på döden.
Och därför är jag inte längre rädd

PLUGG,PLUGG O PLUGG. Shit, vilket tråkigt liv man lever egentligen. Åker fram och tillbaks till olika lektioner och sitter sedan hemma och skriver.
Men men, det är ju mitt eget beslut och det kommer säkert löna sig i framtiden. Även om det är en lång bit kvar.
Men det går bra iaf. Tycker jag om jag får säga det själv.
Det är skönt att ha nått o göra.
Komma i väg och träffa folk, istället för att bara gå hemma o dra

IDAG HADE jag etik och livsfrågor.
Det tycker jag är en svår kurs.
Förstår inte allt riktigt, så strävar "bara" efter G. Men ett G är ju alltid ett G.
Och jag kommer ju inte jobba inom vården heller, så den kursen känns inte så aktuell för mig. Enda skälet till jag läser den är för att få ihop poängen. Plus att den verkade intressant.
Och det är den. Man får många funderingar och tankar, och det är väl bra att man kan fundera över sig själv och sitt liv

ÅH, VAD JAG SAKNAR dig älskling!
Känns som den här sorgen aldrig kommer att gå över
Kan fortfarande inte förstå att du är borta.
Det känns som du bara är ute och jobbar och kommer senare. Att allt är som vanligt.
Men ingenting är som vanligt. Ingenting kommer nånsin bli som det en gång var.
Och det gör ont.
Det gör ont och veta att det aldrig mer kommer komma ett sms. Aldrig mer ett samtal.
Aldrig mer få höra din röst. Aldrig mer få en kram.
Hur ska jag överleva utan dig?Du är alltid i mina tankar
Sitter du där uppe och tittar ner på oss?
Ser du hur jag kämpar?
Är du stolt över mig?
Jag hoppas det. Jag tror det. Du kan inte bara försvunnit helt

I fredags ringde Tomas.
Inte pratat med honom sen begravningen då jag bodde hos dom.
Vi har aldrig direkt gillat varann, men jag hoppas att vi kan bli något bättre vänner nu än vi var tidigare
Det var skönt att prata av sig en stund.
Han stod Putte extremt nära, och har känt Putte längre än jag gjort så känns viktigt att kunna ha honom i sin närhet
Det var skönt att veta att han tänker på mig och bryr sig, även om vi inte hörs så ofta
Ska upp till dom i sommar, besöka Puttes grav och sover en natt hos dom.
Det är ju ändå en bit för mig att åka, och då kan man ju passa på o hälsa på lite folk på samma gång

Putte, jag älskar dig så mycket!
Aldrig älskat nån som jag älskade dig
Kommer aldrig älska nån så mycket
Du försvann alldeles för tidigt från oss
Kommer aldrig glömma dig

IMORGON är det upp i ottan som gäller.
Åker hemifrån strax efter kl 7.
Och hemma igen 12
Dags för psykologi igen. Psykologi är intressant, funderar på o läsa det oxå så småningom.
Skulle vara intressant
Men hur ska jag hinna med allt?
jaja, en sak i taget helt enkelt.
Just nu är det det här som gäller. Sen vet man aldrig vad som händer

Den som lever får se helt enkelt

Kram på er alla <3