minsorgmittlivminframtid

IDAG MÅR jag inte bra.. Kryper i kroppen på mig och är ledsen och nedstämd
Vet inte varför för inget har direkt hänt, men saknar Putte så otroligt mycket
Känner mig gråtfärdig, men vill inte gråta. orkar inte gråta heller
Det har jag gjort så mycket

Man får så lätt konstiga tankar som far igenom ens huvud
Saker och ting som man tänker att man borde ha gjort eller sagt
Saker man ångrar

Älskade du mig egentligen?
Eller sitter jag här som ett fån och är ledsen över ingenting?
Vi har haft våra problem genom åren, det ska gudarna veta
Men på nått sätt hittade vi ändå tillbaka till varandra
Och det var ju bra mellan oss
Eller? Det kan ju inte bara vara något jag inbillar mig
Du sa ju oxå att du aldrig varit så lycklig som du var när du var tillsammans med mig
Sånt kan man ju inte ljuga om
Eller kan man det?

Jag vet att du inte var nån ängel. Långt ifrån
Och jag vet inte vad du kanske höll på med bakom min rygg när du var ensam
En del vet jag. Och jag var förmodligen en idiot som blundade
Men dom gångerna när jag varit riktigt förbannad och velat lämna dig så har du ändå blivit uppriktigt ledsen
Det kan ju bara betyda att du älskade mig
Hoppas jag

Nej, du måste ha älskat mig
Annars skulle du inte tagit med mig upp till Norrland och träffa din mamma och dina syskon. Och inte firat jul där
Norrland var ju inte direkt ett ställe du ville åka till
Men ändå var vi där 2 gånger och hälsade på
Det måste ju betytt något när du ville jag skulle träffa din familj

Både Tomas och Andrea har sagt nu efteråt att du berättat för dom att du var glad att du hade mig
Att du hade en tjej som det funkade med
Att du funnit den tjej du ville leva resten av ditt liv med
Det känns så enormt skönt att höra sånt
Och framförallt när det kom från Tomas, som du var så nära

Nej, jag tror definitivt att du älskade mig. Att du var lycklig med mig och att det var mig du ville vara med
Så som det kändes när vi var tillsammans det kan man inte fejka
Vi hade det inte lätt, och du älskling hade det definitivt inte lätt men vi hade varann och vi stöttade varann så mycket vi bara kunde
Jag skulle aldrig få träffat Emil så mycket som jag gjorde annars
Du skulle aldrig tillåtit att jag var i Horred och träffade din exfru och hennes nya man(med tanke på att du hyrde av dom)
Du skulle inte tagit med Emil till oss och låtit honom träffa min familj

Men samtidigt så hade du din mörka sida. Som du sagt att du lagt av med.
Jag trodde aldrig på dig och jag kan bara gissa att jag har rätt
Tror aldrig du skulle lagt av med den. Även om du inte menade nått med det så hade du det behovet. Det var som en drog för dig

Så det fanns 2 sidor av dig.
Den Patrik som älskade mig och ville vara med mig.
Och den andra Patrik som hade en mörk sida

Jag tror iaf att vi kunde fått det bra tillsammans
Vi hade det bra nu och det fanns inga tendenser på att något var galet, eller att du tänkte bryta upp med mig
Men tyvärr får vi aldrig reda på det
Vår tid tillsammans blev alltför kort
Vi fick aldrig chansen att få veta vad som fanns bakom nästa hörn
Vad det än hade varit tror jag vi hade klarat det
Vi hade redan under denna korta tid utstått en del prövningar och klarat dom
Tillsammans hade vi klarat allt

men du finns inte längre kvar vid min sida
Istället så försvann du. Alldeles för tidigt
Du var min älskling och min bästa vän här på jorden
Nu får du vara min skyddande ängel till den dagen jag kommer till dig