minsorgmittlivminframtid

TALADE PRECIS med polisen i Skara för att kolla läget om utredningen om Puttes död, och att jag gärna ville ta del av det som framkommit.
Fick väl inte riktigt det svar som jag väntade mig. Fick inte nej, men inget ja heller.Han ville inte lova något innan han pratat med sin chef.
Dom visste inte riktigt var dom skulle dra gränsen för vem som var viktigast, sonen/exfrun eller mig flickvän sen mer än 2 år tillbaks.

Hur f'n kan man resonera så??! Klart att jag borde räknas oxå! Sonen förstår jag för barn är ju alltid barn, men jag var ändå den som levde med han nu!
Och det visste ju alla om. Exfrun,vänner,släktingar
Jag blir så förbannad! Jag hoppas dom ringer till exfrun så att hon kan säga till dom det hon sa till mig.
Räknas inte min sorg? Räknas inte den kärleken vi hade?
Är exfrun som han varit skild med i kanske 10 år nånting viktigare än henne som han älskade nu och har gjort under en lång period?

Jag förstår ingenting. Jag känner mig bara utlämnad. Dom viktigaste personerna i hans liv var jag och sonen och helt plötsligt räknas inte jag
Det gör så ont i hjärtat =(
Det var jag som älskade honom, inte xfrun. Han var hela mitt liv. Deras tid var över sedan länge. Enda banden dom hade ihop var för sonen. Ingenting mer.
Gud, låt dom ringa exfrun så hon kan intyga att hon inte sätter sig emot att jag får ta del av det som finns!