minsorgmittlivminframtid

SNART ÄR 2011 slut och man ska lära sig skriva 12 istället för 11. Året som snart har gått har haft mycket att bjuda på, både positiva och negativa saker.
Början av året var tungt. Saknaden efter Putte och bearbetningen efter allt som hänt var hård och jobbig och att försöka komma tillbaks till någon sorts vardag igen kändes både tung och fel. Det kändes som jag bedrog Putte de få gånger jag faktiskt inte var ledsen.
Men att återgå till kna studier gjorde mig nog gott. Att få komma hemifrån och vara lite anonym. Ingen som kände en och man slapp bli påmind hela tiden. Bara att få sitta och snacka lite skit innan lektionerna började gjorde att man faktiskt orkade stiga upp ur sängen på morgonen.
Terapin med prästen Emanuel gjorde oxå sitt. Att det kan vara så skönt att prata av sig med okända människor.
Men när sommaren kom så insåg jag att jag var trött på att sörja. Jag har tillbringat månader med sömnlösa nätter och miljontals tårar men vad spelade allt för roll?
Hänt har hänt och ingenting kan någonsin ändras. Jag hade satt mitt eget liv på paus så länge och det var dags att tänka på mig själv och vad jag behöver. Men det betyder inte att jag inte sörjer. Att jag inte är ledsen. Jag ÄR ledsen. Kommer ALLTID vara ledsen. men jag tänker inte låta det påverka mitt liv så mycket som det har gjort.


JAG HARlärt mig så mycket om mig själv under dessa månader. Saker jag inte hade en aning om. Jag har lärt mig att man faktiskt klarar av att gå igenom saker som är ens värsta mardröm. Man är så mycket starkare än vad man nånsin tror att man är.
Jag har lärt mig vilka mina vänner är. Vilka som står vid min sida och vilka som verkligen vill mitt bästa

DET ENDA jag inte var speciellt intresserad av var att träffa någon ny. Även när jag kände att det var ok att tänka i dom banorna utan att få panik och känna att jag var otrogen så var jag helt enkelt inte intresserad eller redo. Allt har sin tid och jag ville vara ensam och tänkte inte börja med dejter och kärlek förrän 2012, trots "hot" om blind dates och liknande.

Tills en helg i augusti då jag började umgås mer med Thomas. En kille som jag träffat enstaka gånger tidigare. Det blev början på en vänskap som växte sig allt starkare och till slut resulterade i kärlek.
Vad skulle jag göra utan dig?
Förstår inte hur allt gick till. Hur jag kan kunnat ha sån tur och träffa dig
Kanske har Putte haft ett finger med i spelet, vem vet =)

SÅ NU sitter jag här med en fantastisk kärleksfull kille vid min sida som jag vet älskar mig och gör allt och lite till för att göra mig lycklig och det känns så jäkla rätt!
Jag förtjänar verkligen det här! Det är min tur att bli lycklig! Och Thomas kan göra mig lycklig
Nu sitter vi här i din lägenhet och provar på "sambolivet" och än så länge funkar det helt utan några problem =)

SÅ 2011var ett år med både med och motgångar. Året började inte bra men kommer sluta alldeles underbart
Och vad har då 2012 att erbjuda?
Jag begär inte för mycket. JAg räknar inte med någonting.
Det enda jag hoppas och önskar är att få vara frisk och må bra. Att få tillbringa min tid med Thomas

ALLTING KAN HÄNDA.
OVÄNTADE SAKER INTRÄFFAR NÄR DU SOM MINST ANAR DET