Döden

DÖDEN.
Det enda vi med säkerhet vet ska hända oss alla.
Alla ska vi en gång dö. Vare sig vi vill eller inte.
Är du rädd för att dö?

Jag brukade vara det. Jag vill inte dö.
Döden är för mig skrämmande.
Skrämmande för att det kan hända när som helst.
Skrämmande för jag har inget att säga till om.
Skrämmande för att jag inte har en aning om hur jag ska dö
Skrämmande för att jag inte vet vad som händer efter jag dött.
Finns det en himmel? Finns helvetet?
Eller upphör vi bara att existera och bara försvinner?

Jag är inte rädd för döden längre.
Eller rättare sagt, jag är inte rädd för att dö
Jag såg Putte efter att han dött.
Såg hur lugn, avslappnad och rofylld han såg ut.
Hur tydligt man kunde se att han verkligen var död. Kroppen som låg där var bara tom. Ett skal
Den Putte som jag kände, älskade och tyckte om var sedan länge borta
Frågan är bara var han är nu
Kroppen är borta, men hans själ, det som var Putte. Var tog det vägen?

Efter att ha upplevt döden så nära, så har jag ändrat min inställning till döden.
Jag har sett hur människor anstränger sig för att göra sitt yttersta för att tillmötesgå alla anhörigas önskningar.
Hur de anstränger sig för att en för deras del total främling, ska få en fin och värdig begravning. Att det blir ett så fint och bra avslut som möjligt för oss anhöriga
Jag tror och hoppas av hela mitt hjärta, att den dag då mitt hjärta slutar slå så kommer Du möta mig.
Detta är självklart inte nått jag vet. Ingen vet vad som händer. men jag utgår från att det är så. Det MÅSTE vara så


Nej, jag är inte längre rädd för döden. Jag har accepterat att det är så. Jag ska dö, och jag kan inte göra nått för att stoppa det.
Vissa dagar så önskar jag att jag kunde dö här och nu.
Men för varje dag jag fortfarande finns här, så är det en dag närmare den dag vi ses igen

Det som jag är rädd för, är vad som händer med mig efter min död. Det som är jag.
Kommer min död vara plågsam?
Kommer jag leva tills jag är 90 eller kommer jag dö innan jag fyllt 50?

Döden är inte längre mörk och skrämmande för mig.
Det är bara slutet på min tid här
Jag vet att min kropp, mitt skal, kommer att tas om hand på bästa sätt.
Jag vet att mina nära och kära kommer göra allt för att deras sista farväl av mig kommer bli så bra som möjligt

Jag kommer att dö en dag. Och det är helt ok för mig.
När den dagen kommer, så minns mig och prata om mig.
Så länge ni kommer ihåg mig så finns jag alltid kvar
Besök min grav. Plantera blommor och gråt.
Men kom ihåg, jag är inte där.
Jag finns i era hjärtan och era minnen.

Det enda jag begär den dagen mitt hjärta slutar slå, är att Du kommer finnas vid min sida.
Att du ler som bara du kan och räcker ut din hand och tar emot mig
Sen är vi för alltid tillsammans igen

Det är min syn på döden.
Och därför är jag inte längre rädd




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0